Nu äntligen har vi packat in nästan alla saker i lastbil och släpet.
Tog mycket längre tid än jag trott. Men nu äntligen sitter vi i bilen och är på väg. Eddan och lillebror Simon i lastbilen, jag, mamma, Micke och Nora i volvon med släp. Hundarna sitter också med oss.

Shit vad skit man samlar på sig, har slängt massor idag och jag tycker det är lika mycket skit kvar. Kommer nog rensa en hel del sen när jag packa upp med. Varför ska man spara sånt som man endå inte sett på flera år och inte ens saknat under tiden heller.

Det är mycket jag kommer sakna ifrån Sadelgatan. Jag kommer sakna lägenheten, alla man känner, att ha så nära till allt. Att bara kunna gå ut och ställa sig vid busshållplatsen så kommer det en buss när som helst. Men åt andra sidan ska jag ju nu ta körkort och då kommer jag nog känna mig lika fri. Men det är nått jag kommer sakna mer och det är grannen Jens. Min "storebror". Jens var den jag gick in till den där hemska kvällen Jimmy valde att ta sitt liv. Då gick jag in till Jens och bara kröp upp i hans knä. Jens kan vara väldigt vass och ärlig och låta mer än han menar. Men han har alltid varit där. Jag kommer att sakna honom!

Sen kommer jag sakna Joi med familj, min bästa kompis. Min jag-kan-.prata-om-vad-som-helst-kompis Men jag kommer inte sluta tjata på dig Joi, jag hoppas ni snart flyttar efter, i alla fall en bit.

Vart nästan ett sorglit inlägg, men jag kan lova att det är fullt av kärlek!
Ta hand om varandra, nästa gång jag uppdaterar, då BOR jag i Kråkslottet!