Ligger här mitt i natten och tänker lite.. Varför jag ligger vaken beror på att någon hund hade svårt att hålla sig och hade lagt en stor och inte så trevlig koblaja nere i hallen.. Så efter ha skurat i en timme så är det inte superlätt att somna om på 2 röda..

Låg och tänkte lite på Loka.. Denna lilla skrutt som är väldigt självgående och som alltid älskat dagis och som alltid har bråkat över att hon inte fått följa med Nora in och leka.. Hon är nu hysteriskt rädd att jag ska lämna henne och klamrar sig fast och gråter bara vi närmar oss dagis.. Detta efter att hon sina första två dagar ensam på dagis blivit avsliten ifrån min famn hysteriskt gråtande. Mitt mammahjärta skriker att det är inte rätt att göra så, det går emot ens principer att släppa taget om sitt gråtande barn...

I dag fick jag vara med en stund och hela tiden satt Loka i mitt knä och så fort någon ur personalen pratade med henne vände hon ryggen till och började gråta.. Jag lyckades smita när vi var där ute på gården. Då fanns Nora ist.. Men det kändes inte heller rätt att göra så.. Vill ju kunna lämna henne och att hon ska känna sig trygg och tycka att det är roligt..
Lilla Loppan, å vad jag hoppas det vänder fort..