Bloggen om mitt 'lättare liv', familj och vår stora flytt!

Alla inlägg den 26 februari 2011

Av Mikaela - 26 februari 2011 18:10

Jajjamen idag tog vi med oss lite ved (i brist på engångsgrill), korv, bröd, festisar och en fäll. Nora åkte på snow racern som Eddan drog. Vi hjälptes åt att bära. ganska så snabbt så insåg jag att vi kanske skulle ha gått på en något mer upplogad väg än i en halvmeter ljup lös snö..
Shit, jag klagade som tusan, tro mig, men det var hemskt att pulsa i den djupa snön.. Efter ha gått i typ en timme kom vi äntligen fram till en skoter led.. så efter vi bara gått uppåt och uppåt gick vi äntligen nerför och i betydligt mindre djup snö! Sen efter ha gått där väldigt länge kom vi ut mitt bland villorna nästan borta vid Noras dagis..haha.. då blev det att gå hemåt. Så åkte vi till falun och handlade lite.
På vägen in gick vi in på två loppisar och hittade lite skrot och korn.
Bland annat en större pulka som gled så lätt att den nästan gick av sig själv. Så väl hemma var det bara ta på sig mer kläder igenoch gå ut till pulkabacken. nora är helt galen när hon åker och hon bara gapskrattar.
på vägen hem drog Eddan både mig och Nora.. Toklyx =)

Så nu har vi just avnjutit den godaste middagen på länge. Bakad potatis med hemma gjord skagen. Har även gjort i ordning en massa dipp som vi ska ha till chipsen i kväll. Blir nog att kolla på melodifestivalen.

Imorgon blir det både ponnyridning och ett par åk i pulkabacken. Där är det även sportlovsaktivitet och korvgrillning. Ser redan fram emot morgondagen!
Gokväll!

Av Mikaela - 26 februari 2011 16:54

Mamma var då gift med min lillabror simons pappa Jimmy. Jag hade flyttat hemifrån men hade lånat ut min lägenhet till storasyster Sabina som skulle dejta sin dalmas ifrån Mora. Jag och mamma skulle gå ut och sjunga karaoke. Kvällen flöt på som den brukar och vi var lagom runda under fötterna när vi kom hem. Direkt när mamma kom upp i sitt sovrum tyckte hon att tv där inne var på så väldigt högt.
Min lillabror var 11 år då och brukade fortfarande sommna inne i mammas säng och sen ledde dom över han på kvällen. Lika så denna kväll.
Sen gick vi och la oss, men bara en liten stund senare kom mamma in till mig och helt allvarligt sa att hon trodde Jimmy var död.
Skärp dig morsan sa jag och skrattade, gå och lägg dig igen. Och det gjorde min stackars mamma. Men mamma tyckte inte allt stod rätt till utan kom än en gång in till mig och sa att han är död (!!!).. Men då får du väl tända lampan och titta efter sa jag. Nej sa mamma jag måste gå ner och ta en cigg först. Kvar satt jag där med en klump i magen.. vad var det mamma faktiskt sa? Menade hon att han är död? hur? Varför?
Vad är det som får henne och tro det?

Mamma kom upp igen och gick först in, runt till Jimmys sida. Såg att ett sprit (hon kände stanken) glas stod på hans sängbord. Hon la sin hand på hans arm och drog undan den snabbt, Jimmy var alldes kall. Hon gick och tände lampan och såg att han var verkligen död. Hon kom in till mig än en gång.. vad hon sa denna gång minns jag inte men paniken utbröt.
Hon sprang dit ner och jag efter. på vägen ner slänger jag in en blick på Jimmy, nått jag idag ångrar.. Hon kastar sig på telefonen och ringer sin pappa (??) varför vet hon nog inte än idag. Kanske ville hon bli liten igen och ha någon förälder där för henne som bara kunde rätta upp situationen. Hon sa bara nått kort till han innan hon la på. Jag ringde då 112 och förklarade läget.. Hon ville ha mig kvar i telefonen men jag la på efter jag förklarat varit vi bodde. Mamma började vandra runt och svor hela tiden faan faan faan... Jag ringde till min kollega och bara skrek vad som hade hänt och bad henne hämta hundarna(??), varför vet jag inte. Jag tyckte nog att dom var i vägen för stunden. La snabbt på och ringde sen till Jimmys föräldrar och sa att bara så ni vet är kanske Jimmy död.. sen sa jag att jag återkommer, sen la jag på. Jag sa till mamma att vi måste få ut Simon härifrån, ville inte att han ska vakna och undra vad som händer. Mamma hade ringt Åsa (grannen) som jobbade natt men hon ringde hem till Jens som var vaken. Jag och mamma väckte Simon och förklarade att pappa var väldigt sjuk och att han måste gå in till Jens. Han var så yrvaken stackarn att ha sa inget utan gjorde bara som han blev tillsagd.
Sen ringde  vi till storasyster som sprang hem på bara några minuter mitt i natten. Och sen ringde vi lillasyster som sov hos någon kompisar. Hon fick skjus hem. Men innan lillasyster hunnit hem hann ambulansen komma. Vi var alla kvar på nedervåningen när personalen var på väg upp. Jag var väldigt arg och fräste ur mig i all chock, att om han tar ett endaste andetag där uppe så ska jag gå upp och slå ihjäl han !!! Mamma hade ju redan då förklarat att han tagit sitt liv och jag var väldigt arg över detta. Hans son låg för fan och sov brevid honom!!
Vid dödsfall i hem kopplas alltid polisen in så jag fick sansa mig när dom kom. Ville ju låta skyldig...hehe.. Sen kom Evi hem och redan när hon såg ambulansen stå utanför förstod hon att det var på riktigt så hon bröt ihop redan 50 meter utanför hemmet.
Efter att ambulanspersonalen konstaterat att han var död så skulle det ju komma en läkare osv...Jag ringde upp Jimmys mamma igen och sa, att jag är ledsen att meddela detta men Jimmy är död.. Då skrek hon till mig, - vad har ni gjort? Då la jag på.. Under hela tiden var det ingen i ambulanspersonalen som frågade hur vi mådde tills jag skrek åt dom att fixa hit en krisgrupp, det finns barn i hemmet. Sagt och gjort, dom skulle komma vid 7 tiden Nu var klockan runt 3-4 skulle jag gissa. Efter att stackars Simon suttit inne hos Jens utan att veta att hans pappa inte levde mer kom han plötsligt in. Vi satt alla i soffan och ingen sa nått. Jag var fortfarande väldigt chockad och arg så jag vräkte ur mig att hans pappa var död.. väldigt opedagogiskt.. jag vet.. Lätt att säga efteråt..
Efter det gick jag in till Jens som fortfarande var vaken och satt och kollade på tv. Jag kröp upp i hans knä och började storgråta.
Men Jens famn var så varm så det gav mig ny energi att gå tillbaka in till kaoset.  
Timmarna gick, Åsa kom hem från jobbet och direkt in till oss. Krisgruppen kom, läkaren kom och bår bilen lika så.. Tiden efter minns jag sämre, levde länge i ett vakum. Vi sov alla nere på golvet i vardagsrummet tätt, tätt intill varandra. Grät och kramade om vart annat. Jag underrättade många av Jimmys vänner.
Hur hemskt det här än är, så har det gjort mig till den människan jag är i dag. Men jag hade gärna lärt känna Jimmy som vuxen, visat upp min dotter stolt. För han var dock ändå som en pappa för mig. Pappan jag aldrig hade.

Genom obduktion och andra saker vet vi att Jimmy valde att lämna detta liv med hjälp av tabletter och sprit. Han somnade bara in.
Hur hans son tagit detta kan jag bara meddela att han haft det otroligt svårt och har det än idag.

Idag har det gått 5 år. I början kände jag väldigt mycket hat.. men man lär sig med tiden att förlåta och även jag har gjort det. Jag hoppas Jimmy fått den ro han sökte efter. Och att han och Jens nu sitter där tillsammans och tar en stänkare.
R.I.P Jimmy.

Av Mikaela - 26 februari 2011 08:01

Tempen visar på -1 ute, lovely! Nu får det vara bra på vinter.
Lite sol på det här skulle vara underbart, men solen ser ut att ha tagit sovmorgon idag =)

Nu ska vi fixa lite frukost vid elden och bara njuta av dagen!
Hoppas ni alla får en fin lördag!

Presentation


Den 17 mars -10 genomgick jag en GBP operation och har sen dess lyckats gå ner hela 51 kg. Sen dess har vi även gjort en stor flytt ifrån sthlm till dalarna och i jan -12 väntar vi tillökning! Följ oss och vår vardag!

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28
<<< Februari 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards