Hur jag än försöker att förtränga det utåtsett så går det inte längre.
Jag är deprimerad. Jag har alldes för mycket i huvudet.
Problemet är att jag vet inte vart jag ska ta tag i det, vart börjar man, hur börjar man?

Kanske var allt med flytten ett stort misstag? Känner mig inte trygg längre. Jag hatar vintern.. men blir det bättre efter vintern?
Jag vet inte..

Vill inte gråta mig till sömns, vill inte vakna av att jag gråter.
Tur att Eddan bara jobbar halvdag idag.. inge kul att vara ensam när man känner sig liten...